I Ålandstidningen den 2 december finns en notis att äldreomsorgschefen förordar Hälsans hus som ett mycket bra demensboende. Då undrar jag vem som bjudit upp till dans, att man kan svänga så från sin övertygelse. Under slutskedet av Andersen-kommitténs arbete presenterade äldreomsorgschefen ett dokument som hade rubriken ”Funktionalitet i ett modernt demensboende”. Jag återger texten i sin helhet eftersom den avviker i så hög grad från det Hälsans hus kan erbjuda.

Trygghet fordrar välplanerade lokaler som underlättar både organisering av arbete och aktiviteter för klienterna. Möjlighet till användning av välfärdsteknik underlättar och möjliggör trygghetskänslan för klienter och personal.

Personalen ska ha en bra överblick över verksamheten. Därför är det viktigt att boendet
• Består av små enheter, max 8 lägenheter/enhet
• Har ett allrum inklusive kök i mitten, för att erbjuda de äldre delaktighet i matlagning och bakning samt social gemenskap
• Bra logistik med korta transporter inom boendet
Trivsel i boendet är en hemtrevlig miljö, mycket dagsljus och bra belysning. Färgsättning och inredningsdetaljer ska helst utgå från de demenssjukas behov. Mjuka färger i stora ytor och kontrastfärger i detaljer är att föredra men man ska undvika mönstrade ytor. Vandringsbeteende är vanligt förekommande på ett demensboende. Detta ska man inte begränsa i omvårdnadssituationen, däremot kan man påverka den med inredningen. Tavlor med vardagsmotiv, fönster, blommor och dylikt är ett utomordentligt sätt att avbryta beteendet. Frihetskänslan är viktig, man ska inte begränsa demenssjuka från att röra sig vare sig ute eller inne. Därför är det viktigt att planera de gemensamma ytorna utifrån klienternas behov och säkerhetsaspekten.
Trygg miljö är viktig, där området är begränsat till exempel med växter eller annat som distraherar och förhindrar klienterna att avvika.

Margit Holmberg