Enligt den senaste, sjätte statusrapporten om utvecklings- och hållbarhetsagendan kommer vägtrafiken inte nå sin målsättning. Detta tangerar också parkeringsfrågan i Mariehamns centrum. Man har börjat använda uttrycket ”parkeringskaos”! Det går inte mera att följa ekvationen: när antalet bilar ökar i staden, bygger man mera parkeringsplatser. Tillgängliga ytor finns helt enkelt inte. Kostnaderna att bygga underjordiska parkeringar stiger och närmar sig 50.000 euro/plats.
En ny lösning som man kan börja med, är att minska antal bilar som dagligen snurrar runt i stan. Behovet av nya P-platser försvinner, man får mindre utsläpp av koldioxid, hälsosammare luft, mindre buller, färre olyckor, mera trivsel och lugn. Detta ökar inflyttning och gynnar näringslivet, speciellt besöksnäringen. Man kan spara via mindre antal P-skyltar. Eventuellt tas P-zonerna helt bort och har samma P-regel i hela stan. Man överför kostnaden från Mariehamns skattebetalare och privata aktörer, förpliktade att arrangera parkeringsplatser, till den som de facto parkerar. I samband med senaste beredningen av stadens parkeringsnorm konstaterade förvaltningen ”att biltätheten i Mariehamn är iögonfallande hög och att en logisk utveckling leder till avgiftsbeläggning av parkeringen – för att ändra människornas resvanor och minska bilanvändningen”. Den nya parkeringsnormen togs av fullmäktige 29 januari 2019, men reformens effekter blev marginella.
Att dagligen minska antalet bilar i stadens centrum betyder inte att man ska börja skrota eller stoppa försäljning av bilar. Inte heller att förbjuda biltrafiken i centrum, som många städer i Europa redan tvingats att göra.
Redan den 20 oktober 2010 lämnade jag in en motion om klimat-avgift för bilar. Tecknen på klimatförändringen var inte tydliga och attityderna mogna, så förslaget föll. Principen i då presenterade system var att P-avgiften inte binds till person, hushåll eller bil, utan är enbart för själva parkeringssituationen.
Det skulle leda till ökad samåkning, då till exempel grannskap, byar, företag – ja, vilken som helst sammanslutning kunde utnyttja en gemensam klimat-avgift. Det skulle inbetalas årligen och giltighetstiden synliggöras med symbol/färg på stadens parkeringsskiva. Att få önskad effekt medelst ekonomisk betydelse, skulle priset vara rejält, till exempel 250 euro per år. Med hänvisning till antalet bilar på Åland (och härvidlag räknat kanske som en tredjedel av totalt 43.168 fordon (Åsub 2023), kunde denna avgift ge över 3,5 miljoner euro årligen.
Turister kunde lösa in en ”turist-P-skiva” för exempelvis tio euro. Den totala inkomsten från P-skivan kunde öronmärkas till samhällstekniska avdelningens budget för miljö- och klimatvänlig trafikplanering och -byggande. Som bonus får man social hållbarhet, via samåkandet, vilket får människorna att närma sig varandra! Numera börjar också vi på Åland känna på riktigt den tilltagande klimatförändringen som långa torrperioder, kraftigare stormar och häftiga störtregn.
Rauli Lehtinen (HI)
