För att undvika missförstånd vill jag först klargöra en sak: Mariehamn har ett mycket bra utbud av lunchställen och maten är överlag av god kvalitet och passar de flesta smaker och dieter. Min arbetsgivare har lunchförmån och jag äter lunch ute tre-fyra dagar i veckan och på olika ställen. Jag hör dock ofta kommentaren att priserna har ökat mycket. Stämmer det?
Jag borde egentligen fråga Åsub men ett bra riktvärde är att se på det förmånsvärde som Skatteförvaltningen fattar beslut om varje år. Dessa förmånsvärden gäller sådana anställda vars lunch bekostas av arbetsgivaren, exempelvis via lunchkuponger. För år 2025 gäller att arbetstagaren beskattas för 8,60 euro för en lunch som egentligen kostar mellan 8,60 och 13,70 euro (såvida inte arbetstagaren själv betalar 8,60). I praktiken kommer detta värde att direkt styra prissättningen så att en lunch kostar 13,70 om man köper ett häfte kuponger och litet mera om man betalar varje lunch skilt.
Motsvarande siffror för 2018 var 6,50 respektive 10,40 euro. Detta innebär att lunchpriset, sedan 2018 stigit 31,7 procent, vilket är avsevärt högre än den allmänna kostnadsökningen som var 20,4 procent.
Det finns säkert en massa orsaker till prisökningen och den är inte unik för Åland, men jag undrar varför inte våra restauranger kunde erbjuda en billigare rätt som alternativ. Varför inte ha en ”dagens soppa” vilket man kan se på många andra orter? Alla är inte heller jättehungriga vid lunch.
Det har talats om vikande kundunderlag bland lunchrestauranger och det finns exempel på restauranger som helt slutat med drop in-luncher. Kanske ett billigare alternativ skulle göra att flera går ut och äter och kanske inte alla väljer det billigaste alternativet? Gaffeln är ju 8,50-13,70 euro.
Anders Gustafsson
