I lördagens Ålandstidning framgår att cirka 20 sekreterartjänster ska dras in som sparåtgärd vid ÅHS. Det utgör hälften av de medicinska sekreterarna. Detta är helt obegripligt och tidpunkten maximalt olämplig.
Under 2025 ska ett nytt journalsystem, Cosmic, implementeras vid ÅHS (lyckas inte detta så kan cirka 4,7 miljoner euro i så kallade resilienspengar gå förlorade).
En medicinsk sekreterare har en för uppgiften anpassad utbildning. Sekreterarna är en del av de medicinska teamen. En sekreterare utför mycket mer än journalskrivning. Sekreterarna skriver oftast in och ut patienter, skickar remissvar, bokar in återbesök, för in statistik, kontaktar FPA och försäkringsbolag, skriver rättsintyg, rehabiliteringsplaner, hämtar ibland gamla textjournaler, samarbetar tätt med ”sina” läkare och mycket, mycket mer.
Att byta journalsystem är en stor utmaning och här har sekreterarna en viktig roll. Förmodligen kommer inte det gamla journalsystemets uppgifter att automatiskt överföras till det nya vilket sannolikt innebär att en sammanfattning av patientens medicinering och sjukhistoria efterhand måste överföras till det nya där läkarna och sekreterarna måste samverka.
Flera studier visar hur allt mer läkar- och sjukskötartid går åt till administration vilket innebär mindre tid för patientmöte. All sjukvård bygger ytterst på det mänskliga mötet.
Ja – visst kan man spara inom ÅHS, vi har fått ett antal nya högavlönade chefstjänster som kan ifrågasättas. Man lade ner ÅHS egen företags- och personalhälsovård för att i stället köpa denna privat – med säkerhet inte billigare. Detta gjordes också utan att höra företagshälsovårdens personal.
Numera är ÅHS konsulternas paradis. Under mina sju år (1999–2005) i ledningsgruppen kan jag erinra mig att vi endast vid ett eller två tillfällen anlitade konsulter. Enbart under förberedelsen för VIS projektet anlitades tio konsulter till en kostnad av 2,5 miljoner euro. Genom åren har vi sett ett flertal andra konsulter, utredningar och förvaltningsparadigm; ”balanserat styrkort”, NHG, Kivistö consulting, ett kollapsat ”taligenkänningssystem” och så vidare.
Tillspetsat kan man kanske fråga sig om chefer ibland använder sig av konsulter för att frita sig från ansvar? ”Vår konsultutredning visar detta”.
Ska vi få en kostnadseffektiv sjukvård måste vi ha en ledning som samverkar mer med personalen i kärnverksamhet än med olika dyra konsulter. I regeringsprogrammet anges att personal- och patientinflytandet bör utvecklas. Hur ser detta ut? Har halveringen av sekreterarresursen förankrats hos personalen?
Vad härnäst? Överföra patienter från specialsjukvården till en ”underutnyttjad primärvård”? Minska vårdplatser? Kanske i nästa steg ha sekreterare i Estland eller Indien med hjälp av Google Översätt? Hur tillgodose en trygg patientsekretess om journaler ska skrivas i fastlandet?
Det är obegripligt att en socialdemokratisk minister och styrelseordförande accepterar en sparåtgärd som främst drabbar lågavlönade kvinnor. Är detta verkligen socialdemokratisk politik?
Mogens Lindén (GV)
Läkare och lagtingsledamot Grön
