Att ett antal bönder sedan länge bedriver ett helt vansinnigt drev efter Haga kungsgård och speciellt frontfiguren Kristoffer Lundberg är något som får en utomstående att fråga sig, vad är det som pågår? Finns det ingen gräns? Och framför allt, varför? Svaret på varför verkar tyvärr inte vara något annat än avundsjuka i sin sjukaste form.
Åsikterna och kommentarerna är många, den ena osakligare än den andra, men det finns naturligtvis också förnuftiga sådana, som exempel det som Roger Fagerholm och Johan Dahlman skriver i sina insändare, speciellt det om att Åland behöver entreprenörer av Lundbergs sort och att Haga Kungsgård behöver arbetsro.
Att driva jordbruk med djurhållning, mjölkproduktion i synnerhet, kräver oerhört mycket mer än vad den vanlige medborgaren kan föreställa sig och speciellt i den storleken som Haga kungsgård blivit. Det är få om ens någon här på Åland som skulle klara att starta och driva en mjölkgård av Hagas storlek, och vem skulle våga? Och på det måste han troligen offra en oerhörd massa energi på att förklara och försvara sig mot en massa beskyllningar och anmälningar som bara görs för att hitta fel.
På en gård av den här storleken sker naturligtvis fel och det görs misstag men varför söka sådana? Det är rena påhopp som till råga på allt kommer från jordbrukarkolleger som även inkluderar, hör och häpna, mjölkbönder vars verksamhet i många fall helt är beroende av att Kristoffer orkar och vill hålla ÅCA vid liv. Var finns förståndet?
Och som grädde på moset, Marcus Måtars helt verklighetsfrånvända, godtyckliga och synnerligen populistiska insändare. Med tanke på vilka positioner han sitter på är ju risken stor att många tror på det han påstår.
Vi pratar ofta och gärna om betydelsen av samarbete men inom delar av den åländska jordbrukarkåren prioriteras helt klart motarbete. Bönderna pratar också ofta och gärna om det stora hotet från EU och landskapsregeringen, men en och annan borde nog titta sig i spegeln för i många fall kan nog jordbrukarkollegor och grannar vara ett större hot mot böndernas verksamhet.
Så jag håller helt med Johan Dahlman om att när vissa bönder nu försöker frysa ut Kristoffer Lundberg på alla möjliga sätt är nog den åländska landsbygden illa ute. Grupptrycket är säkert stort men vi pratar ändå om vuxna människor så här är ett råd: Lägg ner, det här är så destruktivt så att alla förlorar på det.
Landsbygdsbo
