I en insändare den 3 september frågar sig Johan Dahlman om vi har råd att säga nej till vindkraft. Det är uppenbart att Dahlman inte följt debatt och händelser utanför Ålands snäva gräns. Att jämföra med när ålänningarna började investera i sjöfart och nya jordbruksprodukter är inte relevant. Då var det enskilda och privata företagare som tog riskerna.

Det finns redan massor med utredningar kring vindkraften. Det är bara så att myndigheter vägrar göra sådana utredningar, till exempel Naturvårdsverket i Sverige vill inte forska i de negativa miljöeffekter, som påtalats av tusentals grannar till vindkraft och enskilda forskare. I Sverige har professorerna Magnus Henreksson och Christian Sandström gjort en stor genomgång av ekonomin i vindindustrin. Nästan bara röda siffror! I Finland presenterades i år en genomgång av finsk vindenergi. Inget lysande resultat. Ilmatar hade 2022 en omsättning på 37,3 miljoner och gjorde en förlust på 28,8 miljoner! Den samlade finska vindindustrin betalade in 1,214 miljoner i skatt. Åland skulle ju få in flera hundra miljoner?

Det absolut viktigaste vi har är vår unika miljö även om ledande politiker bara ser miljö som något negativt. (Varför stoppades Bogskärs naturskyddsområde?) Att bygga vindkraftverk i Norrhavet innebär enorm åverkan på havsbottnen. Gjorda undersökningar visar att det nu är en levande botten men hur ser det ut efter att ett par miljoner kubikmeter sediment schaktats och flyttats? Det är ett viktigt uppväxtområde för den hotade vilda laxen. Vindkraftverken genererar kraftigt buller inklusive ohörbart infraljud. Det här påverkar allt levande i havet.

Alla fakta finns på bordet om man bara besvärar sig med att plocka upp dem. Markbygden i Piteå i Sverige skulle bli Europas största vindkraftanläggning och bestå av 1.101 snurror. Bygget påbörjades 2012. 2022 hade man fått upp 430 och nu är de i konkurs. Att bygga till havs är cirka tre gånger dyrare än på land. Kostnaden var beräknad till 60 miljarder svenska kronor, nästan som ett kärnkraftverk, livslängd kanske 25 år. Kärnkraften 80 år. Vem bekostar rivningen när ägarbolaget gått i konkurs? Vad är garantier (utan pengar på banken) värda? Kan Åland ta hand om upp till 340 gigantiska vindsnurror om ägaren gått i konkurs? Vad händer om isen tar dem?

Har vi råd att ta så stora risker som vindkraften innebär? Samtidigt vet vi att vi får en enorm miljöförstöring. Det är motståndarna till vindkraft, som sitter inne med fakta, myndigheterna sitter i knät på vindindustrin. Därför har motståndarna blivit motståndare!
Jan Grönstrand