I lagtinget behandlas ett förslag om skattelättnader om 4,5 miljoner euro. Under rubriken ”förslagets konsekvenser” kan vi se hur det går för kommunerna och att landskapet förlorar 4,5 miljoner euro, men inte vilka skattebetalare som gynnas/drabbas. Det avslutas med: ”Förslaget ... inte har några direkta konsekvenser för miljön, för jämställdheten ... eller för barn.” Men äldre då? Har förslaget konsekvenser för dem?

Jag deltog i ”Äldrekommittén”, som ledde till: ”Ett äldrevänligt Åland”; ett program för landskapsregeringens äldrepolitik. Där fanns visionen ”Äldres ekonomiska förutsättningar har förbättrats” med exemplet:

• Beskattningen av pensioner, i relation till beskattningen av löneinkomster, har justerats för att minska ojämlikheter.
I kommittén satt även Arsim Zekaj (S). Hur har det gått? På skatt.fi ger skatteprocenträknaren svaret. En mariehamnare, född 1960, medlem av kyrkan och en löneinkomst om 20.832/år (= medianpensionen) betalar 532 euro i skatt 2024. En pensionär med lika stor pension betalar 2.545 euro i skatt. Det är 2.000 euro mer eller fem gånger så mycket i skatt. Det var denna ojämlikhet som skulle minskas enligt det äldrepolitiska programmet. Inte öka.
Måste påpeka att ändringarna i kommunalbeskattningen görs på grund av skatteförändringar i riket och de försöker att neutralisera dessa. Men vad blir resultatet av alla förändringar för pensionärerna?

I avsnittet ”föreslagna skatteåtgärder i riket för skatteåret 2025” sägs att målsättningarna är att förbättra hushållens köpkraft, öka incitamenten till arbete och ekonomisk tillväxt. ”Incitament till arbete” får varningsklockorna att ringa högt för mig. Detta kan drabba pensionärer. De lär inte få ”incitament”. Det nämns att inkomstavdraget indexjusteras och höjs och att det införs en barnförhöjning. Pensionärer kan inte använda inkomstavdraget.

Förvärvsinkomstavdraget avskaffas och ersätts med en ytterligare höjning av arbetsinkomstavdraget. Man avskaffar alltså ett avdrag som alla har nytta av och ersätter det med ett som bara löntagare har nytta av. Och så ska pensionsinkomstavdraget sänkas. Detta drabbar pensionärerna.

Det finns alltså tre ändringsförslag i den finska regeringens förslag som drabbar pensionärer negativt men inget som drabbar löntagare. Varken riksregeringens eller LR:s förslag minskar alltså skillnaderna i skatt mellan pensionärer och löntagare.
Skatt.fi ger inte svar på skatt 2025 så frågan går till minister Mats Perämaa (Lib): Hur mycket högre skatt kommer pensionären att betala 2025 jämfört med löntagaren om förslagen går igenom? Min gissning är 6,5 gånger högre.
Fråga till social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S): Vilka åtgärder vill du vidta för att minska denna skillnad i beskattningen?
Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) sade i budgetdebatten ”Vi försöker alltid, alltid trygga de som är de svagaste i samhället, barn och unga och de äldre. Så fungerar det”. Nåja, LR har avskaffat sjukdomskostnadsavdraget och nu försöker man öka skattebördan för pensionärer.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati