Nuet präglas av geopolitisk osäkerhet, klimatkatastrof och samhällelig förändring som ökar sociala klyftor. Inför budgetarbetet står Åland i ett vägskäl där möjligheten att bygga ett hållbart och resilient samhälle ännu finns. Trots goda intentioner saknar regeringens budgetförslag för 2025, med titeln “Ett framtidssäkrat Åland i en orolig värld”, tillräckliga resurser för att skapa och upprätthålla social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Klimat- och miljöfrågor är mer aktuella än någonsin. Med 88 procent av Ålands areal bestående av vatten är en genomförd vattenlag avgörande om något annat än alger ska också kunna blomstra här på sikt. För att kunna uppnå våra uppsatta klimatmål ska vi införa ett klimatlag som kräver mätbara indikatorer som kan hjälpa oss att ställa om vår verksamhet och våra investeringar. Tillsammans med resten av Norden bör Åland ställa sig i framkant av det nordiska klimatarbetet. Slutligen måste Åland börja inse att klimatvänlig styrning av företag och samhälle har blivit en allt större konkurrensfördel. Trots detta är klimatlagen en parentes i budgeten.
Regeringens avsikt att avyttra Michael Sars och på så sätt skada flera sjöfartsutbildningar är ett felsteg. De åländska sjöfartsutbildningarna är inte bara unika, uppskattade lärosäten som bidrar till näringslivets behov här hemma och ute på världshaven, utan stimulerar även inflyttning och växelverkan mellan Åland och Norden. Dessa värdeskapande och kulturbärande institutioner ska inte naggas i kanten av kortsiktiga och missriktade inbesparingsförsök.
Åland måste våga investera i att våra ungdomar fortsatt har tillgång till utbildning av hög kvalitet för att främja välmående, stimulera tillväxt och motverka marginalisering. Utbildning är den viktigaste enskilda faktorn som motverkar marginalisering. En enda marginaliserad ungdom kostar samhället 1,2 miljoner euro. Därför kräver ett framtidssäkrat samhälle stora satsningar i utbildning; en investering i utbildning är inte bara en social insats, utan en ekonomisk nödvändighet.
Säkerhet och resiliens kan endast byggas upp om man samtidigt stärker samhället inifrån. Beredskap handlar inte bara om att skydda kritisk infrastruktur utan också om att man satsar på att förebygga splittringar och arbetar långsiktigt med meningsskapande i samhället. Satsningar på integration och kultur är därför avgörande för att främja ett framtidssäkrat Åland. Tyvärr drar man ner anslagen även på dessa områden i det liggande budgetförslaget.
Sammantaget borde regeringen lägga en högre prioritering i rambudgeten på miljö- och klimatåtgärder, utbildning, välmående och integration. Dessa områden är inte bara viktiga för ett hållbart samhälle idag; de utgör grundförutsättningarna för en trygg framtid.
Aino Waller (HI)
