Frisk och pigg, bra lön, några få inköp av mediciner och inga bekymmer! Så kan det vara för en del men långt ifrån för alla.
Var man samlar sina sjukkvitton – i glasburkar, i en låda, i ett kuvert eller i en mapp på datorn – har ingen betydelse, men avdraget i sig har betydelse. För väldigt många!
Så länge regeringen inte har någon ersättande lagstiftning på gång med motsvarande betydelse är det oövertänkt att ta bort ett avdrag som har betydelse för väldigt många. Enligt statistiken ligger den största effekten för avdraget för dem med enskild eller gemensam inkomst mellan 0-50.000 euro.
I dessa inkomstgrupper återfinns 4 av de 5 miljoner man avser spara. Det vill säga avdraget har mindre procentuell betydelse för höginkomsttagare. Det är låg- och mellaninkomsttagare som drabbas värst.
Vinnarna är möjligtvis kommunerna vilket naturligtvis ska ses som ett av landskapsregeringens försök till att ”bidra” till kommunernas kassa . Man kan jämföra det med en kommunal skattehöjning som drivs av regeringen.
Som aktiv i Ålands Cancerförening har jag insikt om vad det betyder att vara sjuk, ha försämrade inkomster samt att ha höga utgifter för vård och mediciner. Alla mediciner är inte heller avdragsgilla. Att lägga ytterligare börda på en som redan är sjuk känns för mig fullständigt fel!
Det finns en bra statistisk sammanställning gjord av Åsub där man tydligt kan se hur och vem som drabbas mest av att sjukdomskostnadsavdraget slopas. Visserligen har den några år på nacken och togs fram förra gången man övervägde att slopa avdraget, men slutsatserna i den kan mycket väl ligga som grund för debatten även i dag. Den gången kom man fram till en politisk kompromiss i dåvarande regering och avdraget halverades för personer med högre inkomster.
Ur Åsubs presentationen kan man läsa att ur ett socioekonomiskt perspektiv är följande grupper de som drabbas mest: Pensionärer (de drabbas tre gånger mer än andra), samtliga hushåll, lägre tjänstemän, arbetslösa, studerande, företagare, arbetare, högre tjänstemän, övriga. I fallande ordning.
Enligt den statistiska presentationen slår slopandet av sjukdomskostnadsavdraget mest mot sjuka, äldre, låginkomsttagare och kvinnor!
I sammanställningen föreslås att en enkät bland alla hushåll genomförs i syfte att få kunskap om vad avdraget betyder i verkligheten. Teori och praktik går som bekant inte alltid ihop. Inför den nu gällande lagframställningen har man hört kommuner och organisationer.
Bland annat Funktionsrätt Åland har i augusti i år gett utlåtande i vilket man motsätter sig avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget och ger många goda exempel på varför. Tyvärr har inte utlåtandet fått något gehör. Samma mottagande har övriga intresseorganisationers utlåtanden fått.
Det finns fog för vidare tankearbete och en omfattande konsekvensanalys innan lagen sätts i kraft!
Gun-Mari Lindholm
Ordförande i Ålands Cancerförening
