Skribenten ser stora risker för det åländska kulturarvet om höghuset vid Rökerirondellen blir verklighet.
Skribenten ser stora risker för det åländska kulturarvet om höghuset vid Rökerirondellen blir verklighet.
Foto:

Bild

En skyskrapa vid Rökka är inte nytänkande

Nåddes nyligen av nyheten att Mariehamns kommun planerar stadsplaneändringar för att möjliggöra ett 45 meter högt tornhus bredvid Rökka. Jag är fortfarande inte helt säker på om det här är ett skämt, ett utspel för att starta debatt eller ett seriöst förslag.

Vi matas med information om bostadsbrist i städer men befolkningstillväxten i västvärlden minskar och kommer att fortsätta minska. Den generella trenden i Norden är att folk inte längre vill bo i stora lägenhetskomplex, folk vill bo småskaligt. Byggbranschen riktar nu om sig och går från att satsa på bostadsbyggande till satsningar på infrastruktur, miljöfrågor och renovering av befintliga bestånd.

Små vildvuxna grönkilar ser tråkiga ut men är avgörande för djur- och naturliv. Speciellt när de som denna är av en sumpkaraktär. Att konsekvent bygga bort små grönplättar är att aktivt döda den biologiska mångfalden i staden. Det tar decennier för träd, växtlighet och marken att bygga upp den förlorande symbiosen och kompensera för de förlorande naturvärdena.

Just den här gräsplätten är en lokal lågpunkt och mottar skyfallsvatten från intilliggande område. Att bygga bort och hårdgöra tomten kommer innebära att översvämningssituationen för intilliggande område förvärras. Staden har spenderat mycket tid och pengar på att skapa eller återskapa ytor för skyfallshantering, naturlig fördröjning och rening av dagvatten. Här tänker man bygga bort ett sådant område. Ska staden sedan bekosta en konstgjord anläggning som kompenserar för det?

Tvärs över gatan finns den nyanlagda Nabbens våtmark, som har vunnit flera priser. Ett område med stora naturvärden för fisk, fågel och groddjur. Hur kommer en skyskrapa och de ljusföroreningar den tillför påverka fågellivet och rekreationsvärdet i våtmarken? Hur kommer de vibrationsalstrande arbetena vid byggnation och grundläggning påverka djurlivet i våtmarken och intilliggande bebyggelse?

Dominicus Björkstam nämner i en intervju med radion att det inte går att bygga högt i centrum för att turisterna lockas hit av det småskaliga, grönskan, de k-märkta trävillorna. Att tanken därför är att få till ett ”andra Manhattan” i stadens ytterkanter. En ledare i Ålandstidningen den 3.9 argumenterar för att förslaget är nytänkande.

En skyskrapa vid Rökka är inte nytänkande, det är att låta sig dras med i snart omoderna omvärldstrender. Att bygga högt, i glas, betong och plåt, att bygga bort små grönkilar är någonting som allt fler städer försöker gå ifrån. Det är en stadsmiljö som invånarna flyr. En ensam utslängd skyskrapa i ett område med trävillor från 1900-talets första hälft skriker inte nytänk eller Manhattan – det är bara väldigt konstigt.

Ska Mariehamn ligga i framkant kan vi inte gå på omvärldens redan upptrampade och snart övergivna stigar. Bevara det som gör staden unik – grönskan, villaområdena i trä och småskaligheten. Bevara egensinnet, charmen och tjusningen med Mariehamn. Våga satsa på det som verkligen lockar nya invånare och turister till Åland.

X

Hittat fel i texten? Skriv till oss