Foto:

Sysselsättning ger bekräftelse och bättre hälsa

Många utredningar påtalar vikten av att sysselsättning befrämjar hälsa. Får man vara delaktig och sysselsatt så stärker det den mentala hälsan.

Ändå så väljer det offentliga att inte erbjuda sysselsättning och budgetera till de som av olika orsaker har svårt att finna en plats på en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Får man inte vara en del i arbetsmarknaden blir den utsatta i stället hänvisad till omsorg och vård, oftast till högre kostnad än vad en arbetsplats skulle kosta. Kostnaden ska täckas från samma ”säck” med pengar men från olika konton. Här kan kommunerna omfördela sina resurser från vård o omsorg till sysselsättning. Det finns många sysslor som blir bortprioriterade, ”till sen”, för att spara pengar. I stället ska en omprioritering ske till sysselsättning och ett ökat välbefinnande.
Kommunerna har också det gemensamma kommunförbundet KST som bedriver verksamhet genom Fixtjänst. Däremot så ställs ett ökat krav på budgetnedskärningar från ägarkommunerna och sysselsättning med lön ersätts med ”flitpeng”. Ett uttryck som är nedsättande bara i sin benämning. Att erhålla denna låga ersättning i stället för en lön ökar i stället kostnaden för vård/omsorg och reducerar din delaktighet och mentala hälsa.
En annan grupp som drabbas är de yngre medelålders som drabbas av den förskräckliga sjukdomen demens. När du får diagnosen demens som leder till döden, drabbas du även av att bli utsparkad från arbetsplatsen. Fast du kan utföra lättare sysslor under en tid innan sjukdomen förhindras du från att utföra ditt arbete. Varför ska dessa patienter drabbas dubbelt? Ett stöd till de berörda arbetsplatser är bara en omfördelning från vård/omsorgskontot till sysselsättning
Många av de ovan nämnda har närståendevårdare och det är en annan grupp som inte får den ersättning som deras insats borde motsvaras av. Med ökad sysselsättning kan även dessa få stöd i sin roll som vårdare. Åland kan bättre.

Mikael Staffas (Lib)

Hittat fel i texten? Skriv till oss