Det går inte att tala om våld mot kvinnor utan att samtidigt tala om jämställdhet. Våldet är inte bara en tragedi som drabbar individer, det är ett djupt rotat samhällsproblem som bygger på och förstärker ojämställdhet. För varje kvinna som utsätts för våld begränsas hennes frihet och rättigheter, vilket är ett direkt hinder för vår strävan mot ett jämställt samhälle.
Att påstå att våldet saknar koppling till jämställdhet är att ignorera den maktobalans som våldet bygger på. Kvinnor utsätts för våld för att de är kvinnor. Det handlar om makt och kontroll, om normer och attityder som ger män rätten att dominera och förminska. Våldet är ett sätt att upprätthålla en struktur där kvinnor hålls tillbaka, ofta av dem som borde stå dem närmast, en partner, en familjemedlem eller en närstående. Detta gör våldet särskilt allvarligt och visar tydligt hur det är en fråga om jämställdhet.
Vårt jämställdhetsarbete måste därför också vara ett arbete för att bekämpa våldet. Det handlar om att förebygga våldet genom att förändra attityder, normer och maktstrukturer i samhället. Det handlar om att ge stöd och skydd till de kvinnor som drabbas. Det handlar om att se till att rättsväsendet tar våldet på allvar och att de skyldiga ställs till svars. Det handlar också om att våga tala om våldet och sätta ljus på de mekanismer som ligger bakom.
Ett viktigt verktyg i detta arbete är Istanbulkonventionen, Europarådets konvention för att bekämpa våld mot kvinnor. I konventionen fastslås att våld mot kvinnor har djupa rötter i den bristande jämlikheten och vidmakthålls av en kultur som tolererar och förnekar dess existens.
Genom att implementera konventionen och stärka vårt arbete i Istanbulkommittén visar vi att Åland tar frågan på största allvar. Konventionen ger oss en tydlig riktning för hur vi kan stöda utsatta kvinnor och förebygga våld. Våldet sätter upp hinder som inget samhälle som kallar sig jämställt kan acceptera.
Genom att fortsätta detta arbete visar vi att varje kvinna har rätt till ett liv i frihet, trygghet och utan rädsla. Det är en kamp vi aldrig får ge upp.
Arsim Zekaj (S)
Jämställdhetsminister
Peter Lindbäck (Lib)
Lagtingsledamot
