Det är ingen nyhet att fyra nya år med Donald Trump vid rodret skulle få ödesdigra konsekvenser för det västerländska samarbetet, såväl på det säkerhetspolitiska planet som på det ekonomiska. Trump har vid ett flertal tillfällen uttalat sig minst sagt oroväckande om Nato, vilket även skulle påverka Finland negativt, som en av alliansens nyaste medlemmar. Att hans nyligen utnämnda vicepresidentkandidat J.D. Vance inte heller är en anhängare av Nato och europeisk säkerhet stärker bara Trumps ståndpunkt i frågan ytterligare.
En lättnadens suck gick genom stora delar av världen, och kanske framförallt Västen, när vicepresident Kamala Harris nämndes som en möjlig efterträdare till Joe Biden som demokraternas kandidat tidigare i veckan. Även i Finland kan man glädjas åt spekulationerna, inte bara för USAs skull, som skulle få en kompetent president i Harris, utan även för Finland och samarbetet inom Nato.
USA är Finlands viktigaste exportland, både när det gäller varu- och tjänsteexport. En starkare amerikansk ekonomi är därmed positiv för Finland, oavsett vilken president som lyckas med det. Trots att Trump har lovat ekonomisk tillväxt om han vinner valet skulle hans protektionistiska förhållningssätt till amerikansk industri och arbetsplatser sätta käppar i hjulen för en rad handelspolitiska samarbeten, däribland det med Finland.
Man får heller inte glömma att den amerikanska ekonomin har mått relativt bra under Biden-adminstrationen, påpekar Timo Vuori, direktör för internationell handel och handelspolitik vid Finlands näringsliv EK påpekar i HBL (21.07.24). Det finns inget som pekar på att den inte skulle fortsätta göra det under Harris.
På det internationella planet väntar man att Harris skulle hålla Bidens utrikes- och säkerhetspolitiska linje. Hon har bland annat meddelat att hon inte skulle avvika från Bidens stöd till Nato och att hon skulle fortsätta stötta Ukrainas kamp mot Ryssland. Detta står i skarp kontrast till konkurrenten Trumps löfte om att i grunden förändra USA:s relation till alliansen och de tvivel han har uttryckt om framtida vapenleveranser till Kiev.
Joe Biden spelade en historisk roll för Finland när han som Natos största stöttepelare ställde sig bakom det finska medlemskapet 2022. Det är därför betryggande att även Harris uttryckt sitt starka stöd till försvarsalliansen.
Som Natos största medlem är det av yttersta vikt att USA inte drar sig ur alliansen, speciellt i den tid vi lever i. En betryggande tanke är därför att en amerikansk president inte har makten att lämna Nato utan kongressens godkännande. Den lagen stiftades efter Trumps senaste presidentperiod.
Västen fortsätter hålla andan. I november står det klart vem som blir Joe Bidens efterträdare. Det är först då vi kan få en fingervisning om hur Finlands förhållande till USA kommer se ut under de kommande fyra åren. Fram till dess kan vi bara hoppas på det bästa och följa med på vad som spås bli en kaotisk och intensiv kampanjperiod.
Tara Bamberg
