Barns rätt till fri lek är en grundläggande princip som fastslås i barnkonventionen. Men nu måste vi fråga oss: Är fri lek synonymt med obegränsad mobiltid? Svaret är nej.
Den ökande forskningen om hur skärmanvändandet påverkar människor visar så gott som samstämmigt att det är skadligt. Och särskilt för barn. Svenska Dagbladet (SvD) citerar i en ledare den 7 april den världsledande socialpsykologen Jonathan Haidt.
Sociala medier är utformade med psykologiska tekniker som lockar barn och ungdomar att fortsätta skrolla, medan den verkliga världen blir allt mindre intressant och lockande. Konsekvenserna av detta är bland annat minskad uthållighet, för lite sömn och minimal koncentration.
Vuxna står enade kring att alkohol, snus och andra droger som är beroendeframkallande inte ska ges åt barn under 18 år. Var står de vuxna i den här frågan kring mobilberoendet?
Jonathan Haidt slår fast att mobiltelefoner inte bör ges till barn före 14 års ålder och vissa appar inte före 16 års ålder. Detta är en åtgärd jag starkt stöder.
Vi kan inte blunda för problemet och uppgivet säga att ”det är den här tiden vi lever i nu”. Detta är något vi måste enas om att bekämpa. Vi måste skydda och begränsa våra barns och ungdomars skärmberoende på samma sätt som vi gör med andra faror. Det är vår skyldighet som ansvarstagande vuxna. Det framkommer också i undersökningar att ungdomar själva vill ha hjälp med att minska sin skärmtid.
Det är vår plikt att som vuxna agera och rädda det som går att rädda. I stället för att fastna i oändliga debatter om upphandlingar i lagtinget, vilket tycks vara politikernas favoritsysselsättning, har vi här något konkret att arbeta med och besluta om: Hur ska vi begränsa mobilernas och sociala mediers skadliga påverkan på våra barns formbara hjärnor?
Vad händer annars med nästa generation vuxna och nästa? Ålands beslutsfattare har här ett guldläge att vara föregångare och besluta om tidiga begränsningar och komma med rekommendationer och utbildning kring skärmanvändandet.
Linda Jansson (ÅF)
