Replik till (S). Bidragen ökar varje år baserat på index här på Åland. Index kan sägas följa med inflationstakten i vårt samhälle vilket gör att varje gång priserna ökar så ökar även bidragen i motsvarande takt. Tanken är god och ett sätt att hålla ordning på att stöden kan användas till samma mängd varor över tid.
Problemet uppstår när lönerna inte ökar i motsvarande takt. Särskilt om bidragen ökar snabbare än stöden skapar vi ett samhälle där det är successivt mindre lönsamt att arbeta än att gå på stöd. I vårt åländska samhälle är vi redan där i dag för en stor andel av ålänningarna, något som är synnerligen problematiskt. Samhället bygger på att människor arbetar och engagerar sig i företag för att bygga välstånd som vi sedan kan använda till exempelvis att ge bidrag åt människor som av någon orsak inte klarar sig i samhället.
De senaste två åren har inflationen ökat med cirka 10 procent år 2023 och cirka 4 procent 2024, vilket innebär att index har ökat i ungefär samma omfattning. Under samma år har lönerna ökat med cirka 2,5 procent per år. Det innebär att förhållandet mellan att arbeta och gå på stöd minskar i snabb takt. En utveckling som måste stävjas. Det är politikens skyldighet att se till att det alltid lönar sig att arbeta framom att gå på stöd och därav är det sunt att stoppa ökningarna av utkomststödet i fyra år. Om vi inte stoppar stödökningarna ger vi signaler om att det inte lönar sig att arbeta då det är mer förmånligt att gå på stöd.
Vidare så har bostadsbidragets ökningar stoppats i fyra år av finska staten. Om vi inte stoppar utkomststödet skapar vi en obalans mellan bostadsbidraget och utkomststödet vilket gör att KST:s utgifter för utkomststödet ökar kraftigt, vilket i sin tur kommer att drabba de mest utsatta i samhället.
Faktum är dock att det redan i dag i många fall är mer lönsamt att söka utkomststöd än att arbeta. Detta förhållande tar sig bäst uttryck för ensamförsörjare som med två barn och en hyra om 750 euro per månad får stöd från KST och andra håll som sammanlagt uppgår till drygt 2.200 euro per månad. Skattefritt. Till det kommer andra stöd, som även den som arbetar kan ta del av, exempelvis barnbidrag och ensamförsörjartillägg. Den som går på stöd har dock heller inte någon skyldighet att betala för barnomsorg, tandläkare, läkare, medicin, el, uppvärmning och så vidare. Det ersätts av kommunerna.
Vi har i dag ett faktiskt problem i vårt åländska samhälle där många som arbetar heltid i praktiken är berättigade till utkomststöd från kommunen. Det är en situation som är ohållbar och djupt orättvis gentemot vanliga arbetande ålänningar.
Allt har blivit dyrare men trots det kan vi inte fortsätta öka stöden och göra det ännu mindre lönsamt att arbeta än det redan är. Landskapsregeringen måste ta sitt ansvar och låta lönerna komma ikapp stödnivåerna innan vi kan fortsätta indexjustera dem. Vi kan kalla det nuvarande förfarandet för ”stödlinjen” som står i bjärt kontrast till den beryktade arbetslinjen.
Christian Wikström (Ob)