I februari spårade för andra gången på kort tid ett godståg på Malmbanan i Sverige ur med stora ekonomiska skador som följd. Händelsen utreds av polisen som sabotage och Säpo är inkopplade.

Tidningen Financial Times skrev förra helgen en mycket uppmärksammad artikel om att Ryssland flyttar fram positionerna med avsikt att bland annat sabotera viktig infrastruktur. Malmbanan nämns som ett exempel. Förra månaden meddelade Tjeckiens transportminister att Ryssland försökt slå ut signalsystemet för landets järnväg. Ett antal märkliga explosioner och bränder i ammunitionsdepåer är också misstänkta.
Många militära bedömare i Finland säger att ett militärt angrepp på Finland och Europa är extremt osannolikt. Det man dock oroar sig för är just sabotage mot kritisk infrastruktur i vårt samhälle.

I hela Finland har, innan Rysslands anfallskrig mot Ukraina, ryska markköp gjorts på platser som också har strategisk betydelse. Stugor och anläggningar har harmlöst köpts, men vid närmare granskning har de legat nära flygbaser, marinens baser, ammunitionslager eller övningsområden. I Sverige har man länge rapporterat om drönarflygningar vid bland annat kärnkraftverk och uppe i norska Svalbard, som har en mycket viktig basstation för satelliter, har ryska fiskebåtar systematiskt trålat över de vatten där det går fiberoptiska kablar till norska fastlandet.

Allt det här är så kallade hybridhot, hot som faller i en gråzon då de inte direkt är militära. Om ett tåg spårar ut, en telekommunikationsmast går sönder eller ett ankare drar av en ledning under vatten är det inte primärt en militär fråga, utan främst en fråga för civila polisväsendet, även om myndigheter har tätt samarbete.
Vårt moderna samhälle är otroligt sårbart. Vi förlitar oss på elförsörjning via kablar, ständig uppkoppling via Internet, GPS och central vattenförsörjning. Det finns platser där man kan göra väldigt stor skada för samhället. Därför är det viktigt att vi blir ännu bättre på att skydda kritisk infrastruktur, både fysiskt samt dess cybersäkerhet, också på Åland.

Då nästan allt är uppkopplat går det att hacka sig in på allt fler ställen. Åland har inte varit förskonat från cyberattacker och vissa överbelastnings- och störningsattacker som drabbat Åland har varit professionella. Mediala uppgifter i Baltikum har pekat ut Ryssland.

Det finns ingen anledning till panik, men det finns anledning till att ytterligare öka medvetenheten. Hela samhället, både myndigheter och företag, måste stärka beredskapen och cybersäkerheten ytterligare. Det här visar också varför samarbetet med Åland i revisionen av beredskapslagen, och beredskap i allmänhet, är så viktigt.

Krönika_Namn:Mats Löfström