Avdraget för sjukdomskostnader har under lång tid debatterats på Åland, bland allmänheten och de folkvalda. Debatten har gått het i dagspressen samt på sociala medier går åsikterna varma.

I början var det tal om att detta var ett hårt slag för låginkomsttagare och mindre bemedlade men då informationen kom ut att den som ingen skatt betalar ej heller har nytta av avdraget. Det har även påståtts att avdraget gynnar höginkomsttagare vilket är en sanning med modifikation emedan avdraget dras endast ifrån kommunalskatten vilken är rak och lika för alla och inte progressiv som i statsskatten. Till viss mån äger den sanning då det förstås är de med höga inkomster som har råd att betala privata sjukvårds och hjälpmedelskostnader.

För en tid sedan ingick i denna tidning en tabell som Ålands skattebyrå uppvisade för en person bosatt i Mariehamn. Denna tabell visade att för en privatperson med 2.000 euros sjukvårdskostnads avdrag var efter avdrag av självrisk belopp dess avdragbara del 950 euro för en inkomsttagare med över 15.000 euro i inkomster per år. Effekten av detta var då 161.50 euro i avdrag. Samma inkomsttagare om den hade total avdrag om 4.000 euro per år erhöll då 331.50 euro i avdrag.
Hur är då läget för de så kallade fyrtio- och femtiotalisterna på Åland. Dessa pensionärer är väldigt många och frågan är hur de ska kompenseras? Vid en titt på det totala skattetrycket för finländska pensionärer ser vi i statens inkomstskatteskalor att pensionärer med årsinkomster mellan 30-40.000 euro per år omfattas av cirka 10 procents högre skatteuttag. Givetvis erlägger man inte arbetslöshets- och pensionsförsäkringsavgifter men skattetrycket är de facto högre för dem.

Johan G. Granlund
Godby