I SvD kan vi läsa om den glimrande idén att förlägga elproduktionen för Stockholm till åländska havsbaserade vindkraftverk. Detta för osökt tanken till tidigare liknande stolleprov som lovat pengar och arbete för öborna.

På 1950-talet ville “Lumparpumparn”, ingenjör Bergqvist, torrlägga Lumparn och övriga inre fjärdar för att få odlingsmark. Vindkraft skulle sköta pumparna samt elproduktion. Entusiasmen sköljde som en våg över Åland. Och försvann lyckligtvis.

På 1960-talet var det dags igen, nu Grängesprojektet med 1.200 stugor som skulle byggas av ålänningar längs stränderna för att ge plats för svenska sommarfirare. Det ledde nästan till inbördeskrig, men försvann likaså. Och aktiebolaget Grängesberg finns inte mer.
Nu storplaneras igen ett industriprojekt, i skärgårdsmiljö! Vi kan bara hoppas på förnuft.

Dag Nyman