Tack för ert svar, bästa Feministparaply. Vi duckar ingalunda för någon frågeställning, utan levererar en bland flera tänkbara förklaringar till utfallet. Den förklaring eller forskning ni själva hänvisar till är med största sannolikhet av genusvetenskapligt slag. Därmed erbjuder den slutsatser som sällan forskats fram på empiriskt sätt. Ett ojämställt utfall kan nämligen aldrig automatiskt antas bero på ojämställda förutsättningar.
Kvinnor har samma rätt och möjlighet som män att ställa upp i val. Andelen kvinnliga lagtingskandidater uppgick till 40 procent, medan den kvinnliga andelen kandidater i riksdagsvalet endast var 2,9 procent högre. Problemet med ett ojämställt lagting verkar således inte härröra sig till andelen kvinnliga kandidater.
Faktum kvarstår nämligen fortfarande: I våra närområden, i den finländska och svenska riksdagen, är könsfördelningen i princip jämställd med 46 procent kvinnor.
I det finländska riksdagsvalet röstade sextio procent av kvinnorna och 61 procent av männen på en kandidat av samma kön som de själva. Det är alltså inte längre heller så att män bara röstar på män.
Men här i vårt örike florerar alltså, utifrån en genusvetenskaplig förklaringsmodell, fortfarande normer, strukturer, traditioner och fördomar som hinder för ett jämställt parlament. Strukturerna skulle alltså förhindra kvinnor att ställa upp i val såväl som från att bli invalda.
Den förklaringen har kanske en viss bärighet, men det är nog tveksamt om vi kulturellt och värderingsmässigt faktiskt ligger såpass långt ifrån våra närområden.
Orsakerna till åländska högerkvinnors lägre benägenhet att ställa upp i val kunde vara intressanta att utreda. Likaså varför det rätt så traditionella landsbygdspartiet Centern har den mest jämställda lagtingsgruppen trots en av de mest ojämställda listorna. Men vad gäller utfallet av hela valet verkar det som att ålänningarna prioriterar åsiktsrepresentation framom deskriptiv representation, vilket ingalunda behöver vara fel för andra än för de med en besatthet av jämställd maktfördelning.
För dessa är vad som anses viktigt nämligen inte vad den lagstiftande makten gör utan hur den är sammanställd.
Ålands Konservativa Förening Urd rf
Anette Lehtinen
Katja Janetzko
Sonja Widelius
Rene Janetzko
