Foto:

Så får vi fart på byggandet

I alla kommuner, i landskapet och i kommunalförbunden pågår just nu ett intensivt budgetarbete.

Man tänjer slantarna ovala för att få skatteintäkterna att räcka. Man låter bli att bygga och man osthyvlar för att klämma in kostnaderna i intäktskostymen.

Det är inte fel, det ska vara utmanande och genomtänkt att använda medborgarnas pengar. Det bekymmersamma är allt som blir ogjort, som kunde både spara pengar och ge bättre service för invånarna.

För Kommunernas socialtjänst (KST) är en av de stora utmaningarna fastighetsförvaltningen och behovet av hyresbostäder för klienter, utrymmen för ett socialpsykiatriskt boende och andra verksamheter. KST är en organisation som utvecklas starkt och där viljan att göra förändringar är stor, men musklerna och pengarna räcker inte för att göra investeringar som i längden kunde spara pengar.

De åländska försäkringsbolagen har under senare år dragit sig tillbaka som aktiva investerare i det åländska samhället. Kommunerna ser om sina hus. Antalet inlämnade bygglovsansökningar är alarmerande lågt.

Kommunerna kämpar de facto själva med utmaningen att klara underhållet av sina fastighetsbestånd och behöver för varje byggprojekt samla en kompetens man själv inte har i huset.

Det finns två möjligheter man borde utreda för att stimulera byggsektorn.

Landskapets fastighetsverk har utvecklats till en stark expertorganisation med en väl fungerande fastighetsförvaltning. Man har en samlad sakkunskap att bygga och underhålla, samtidigt som man klarar av att upphandla från det privata utan att tröskeln är orimligt hög.

Det är i dagsläget oklart om en kommun eller ett kommunalförbund rent juridiskt kunde inlemmas i fastighetsverkets verksamhet, men det vore en konstruktiv lösning som skulle skapa utrymme, samordna och stärka kompetensen. KST ska hålla på med socialt arbete i första hand.
En annan stor aktör borde vara landskapets pensionsfond. I riket och i Sverige är pensionsfonderna stora institutionella aktörer som bygger för allmännyttan och hyr ut med sina avkastningskrav, till trygga och långsiktiga hyresgäster. Vår åländska pensionsfond besitter ett stort kapital med drygt 580 miljoner euro i kassan och kunde agera mycket mer aktivt i samhället.

Den stora, stora utmaningen för kommunerna är hur man ska klara av att ge en god äldreomsorg, få personalen att räcka till och hänga med i teknisk och digital utveckling på området. Den självklara lösningen vore ett samarbete kring större investeringar, allra minst en samordning. Om det inte sker på kommunernas eget initiativ kan man enkelt förutspå att landskapet lagstiftningsvägen kommer att vidta åtgärder. Då får vi en utveckling som i riket, där kommunalskatten sänks genom lagstiftning och en landskapsskatt i stället upptas för att sköta äldreomsorgen.

Samarbete alltså, om äldreomsorg, om fastighetsförvaltning, om investeringar.

Nina Fellman (S)

Hittat fel i texten? Skriv till oss