Säkerhetsfrågan har nyligen belysts i artiklar i Ålandstidningen, väghållaren landskapets vägnätsbyrå säger sig känna till problemen men anser sig inte kunna åtgärda problemen annat än med ”någon skylt”. Detta är förstås inte en tillräcklig åtgärd.
Om man antar att en olycka faktiskt sker, så är det troligt att det blir stora konsekvenser för i synnerhet den lätta trafiken. Man brukar vid sådan här bedömningar, när bilar eller större fordon i hastigheter vid 70 kilometer i timmen eller mer stöter samman med lätta trafikanter (till exempel gående eller cyklister), räkna med att det leder till mycket allvarliga personskador eller till och med dödsfall.
Vad kan då orsaka att en olycka sker på Marsundsbron? Det kan vara någon som tappar balansen på grund av vinddrag eller vindstöt, det kan vara tillfällig trängsel på gc-vägen/bilvägen och oklart hur man ska mötas eller bara tillfällig ouppmärksamhet. En bilist som passerar hinner inte uppmärksamma händelsen utan plötsligt har man någon framför eller under bilen, med troligen tragiska konsekvenser.
I en efterföljande olycksutredning kan det vara svårt att direkt peka på att orsaken till olycka kan påföras någon av trafikanterna, men att olyckan hade kunnat undvikas om det funnits ett skydd av en avgränsande trafikanordning. ”Tung avgränsning” i detta fall, då traditionellt trafikstaket tydligen inte kan monteras. Varför detta exempel? Jo, det visar att olyckor kan ske utan någon trafikants egentliga skuld, men att väghållaren medvetet underlåtit att tillse att tillräckliga trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits. Detta i sin tur kan leda till att väghållaren anses skyldig till vållande till kroppsskada alternativt, i värsta fall, vållande till annans död! Detta är bara en tankegång om ansvar och skuld, man bör även komma ihåg att en olycka sannolikt har stora konsekvenser på det personliga planet för alla inblandade.
Min åsikt är fortsatt att vägnätsbyrån med omedelbar verkan behöver tillse att tillräckliga säkerhetsarrangemang kommer på plats på Marsundsbron. Nuläget är inte tillräckligt!
Håkan Lindén
