Min mor blev minnessjuk i mitten av 80-talet. För att klara kaotiska situationer som uppstod emellanåt med minnessjuka var det lugnande mediciner med påföljande vila, som gällde inom sjukhusvården. Raka motsatsen till hennes behov.
Så vi tog hem henne och hon fortsatte vandra. I Rökerirondellen, hon bodde i Johannebo, fastnade hon flera gånger och gick runt och runt tills polisen skjutsade hem henne. Trafiken och alla vägar där gjorde henne orolig.
Gunda Åbondes idé-skiss motsvarar det boende jag så hett önskade åt min mamma och jag är säker på att jag inte varit ensam om sådana drömmar!
Den här gången handlar det, inte ens för mig, om att förstöra naturen utan att utnyttja platsen på bästa sätt. Det handlar om att göra tillvaron så dräglig som möjligt för minnessjuka och deras närmaste anhöriga.
Med rätt val av träd, buskar och blommor så kommer åtminstone en del fjärilar och insekter att återvända efter byggandet.
Kanske kan Apalängen nyttjas som nytt område för disk-golfbanan. Med sjöutsikt och allt och för att inte bergtallarna på Badhusberget ska dö i förtid av allt slitage på terrängen där de växer.
Isabel Kvarnfors
