I juni 1921 fattade Nationernas Förbund (föregångaren till FN) ett kompromissbeslut avseende Åland. Ögruppen skulle tillhöra Finland och garanteras skydd av kultur och det svenska språket. Ett begränsat självstyre ingick även i överenskommelsen. Detta accepterades och godkändes av Finland. Man anar att det inte var med förtjusning som Finland svalde NF:s beslut.

Befolkningsmässigt är Finland ett litet land i ett nordligt hörn av Europa. Som ekonomisk makt väger Finland lätt i Europa. Jämfört med Åland är dock Finland en bjässe. Ålands befolkning är cirka 0,5 procent av hela Finlands. Man kan förstå att det i Finland som helhet, känns störande att den lilla klicken på Åland ska ha speciella regler. Likväl ska NF:s beslut gälla!

Republiken Finland har två nationalspråk. Finska och svenska. Undantaget är Åland, som endast har ett officiellt språk. Enligt många hundra års tradition är det svenska. Finland som stat har erkänt/godkänt/accepterat NF:s beslut i språkfrågan. Åland ska vara enspråkigt! Detta innebär att hela det Åländska samhället ska baseras på information och kommunikation på svenska. Naturligtvis gäller det också ekonomi/affärsverksamhet.

Delar av den finska statsapparaten med byråkrati och diverse institut är många gånger snåla med information och service på svenska. Ofta saknas den helt. Många företag och affärsverksamheter struntar i kommunikation och info på svenska. Inte ens Finlands högsta domstol har förståelse för vad ordet ’enspråkigt’ innebär. Enligt dem begränsar det konkurrensen för finska företag. Hur då, kan man undra? Jo, företagen vill såklart bedriva sin verksamhet helt eller delvis, på finska även på det enspråkigt svenska Åland. Man får utgå ifrån att ledamöterna i Finlands HD har goda juridiska kunskaper. Men hur är det med ordförståelsen? Kanske behövs en komplettering i ordkunskap.

I Daniel Dahléns ledare måndagen den 9.11 ges exempel på hur enspråkigheten utmanas genom att etiketter och text på livsmedel enbart ges på finska. Turerna kring företaget Jysk är underliga.

Andra exempel är: Reklamutskick på finska. Godbygrillen har hela sommaren haft reklamsegel för glass, på finska. Går man på bio Savoy får man finska textremsor. Den engelskspråkiga reklamen innan filmen, innehåller enbart finsk textremsa!

Landskapsregeringen agerar försiktigt. Vill uppenbarligen inte stöta sig varken med finska staten eller med enskilda företag. Kan man säga att taktiken varit framgångsrik?
Men, kanske är det så att ålänningen i allmänhet inte bryr sig. Det har ingen betydelse om svenskan trängs tillbaka till förmån för ökande grad av finska. Om det är så, finns det inget att uppröras av. Det är bara att sitta still i båten och låta förfinskningen fortsätta. Den sköter sig själv.

I annat fall behöver man aktivera sig och tänka efter vad man själv kan göra för att påverka.

Ulrik Andersson