När man utreder och upphandlar under lång tid så blir risken ganska stor att förutsättningarna ändrar under upphandlingens gång. Då måste man vara beredd på att anpassa sig. I VIS-fallet så uteslöts alla utom en aktör på grunder som förefaller ganska godtyckliga. Under tiden har dock nya aktörer dykt upp och andra anpassat sig så att de måhända uppfyller kraven i dag. Borde man då inte ta en extra funderare, eller tänker man fortsätta framåt med skygglappar på?
Företaget ESKO-systems är ett samarbetsprojekt mellan ett antal finländska välfärdsområden. Företaget, grundat 2019 (sex år före VIS-upphandlingen startade), ägs av sina användare och deras vårdinformationssystem är det system som får bäst betyg av alla i en jämförelse som gjorts av det finländska läkarförbundet.
Enligt uppgift finns systemet på svenska och integrerar redan i dag med exempelvis Kanta. Det är säkert möjligt att en del av de svenska texterna är klantigt översatta, men sådant kan lätt åtgärdas om systemet är utvecklat för flerspråkighet från början. Absoluta krav på svenska kan lätt skrivas in i avtal om köp.
Med tanke på hur LR/ÅHS skött den så kallade LPA-upphandlingen, där nyckelkomponenter i ett system som köptes 2016 fortfarande inte levererats ställer jag mig skeptisk till hur man ska kunna hantera upphandlingen av ännu ett ofärdigt system från Sverige, när det dessutom ska anpassas till finländska förhållanden.
Däremot kan säkert en hel del av det arbete som lagts ned av en myckenhet inhyrda konsulter i form av kartläggningar användas. Kan tillägga att jag inte har några som helst kopplingar till ESKO, men däremot en ganska detaljerad insyn i hur upphandlingar sköts inom LR/ÅHS med hjälp av Åda.
Anders Gustafsson
