Vad som nu sker i Gaza är långt bortom fruktansvärt och människoovärdigt. De israeliska ockupationsstyrkorna har hittills skördat cirka 33.000 civila liv, men då talen över försvunna personer inte har kunnat uppdateras sedan november förra året befaras antalet döda vara mycket, mycket högre. Euro-Med Human Rights Monitor uppdaterade antalet döda till 40.042 stycken, varav knappt 15.000 barn, den 14 mars. Det är också den människorättsorganisation som räknar med de människor som ligger begravda under rasmassorna och därmed befaras vara döda. I Gaza svälter nu 2,2 miljoner människor. Cirka 1 miljon av dessa är barn. Detta är, enligt bland annat FN, en människoskapad och kontrollerad svält, en kollektiv bestraffning av en hel befolkning.
Internationella domstolen i Haag (ICJ), världens mäktigaste domstol, drog i januari i år slutsatsen att man på rimliga grunder kan befara att den israeliska regeringen nu utför folkmord mot befolkningen i Gaza. En FN-rapport av specialrapportören Francesca Albanese, som släpptes den 26 mars, fastslår att Israel utför folkmord mot befolkningen i Gaza. Rapporten baseras på analyser av våldsmönstret och den israeliska politiken i aggressionerna mot Gazas invånare och infrastruktur.
Den 25 mars röstade FN:s säkerhetsråd igenom en resolution om omedelbar vapenvila i Gaza. 14 av 15 länder röstade för, endast USA lade ner sin röst varpå förslaget gick igenom. Bara timmarna efter omröstningen inledde israeliska ockupationsstyrkor ett nytt bombanfall mot Rafah i södra Gaza, där 1,5 miljoner fördrivna människor befinner sig instängda. I och med denna handling visar Israel att de inte är villiga att respektera FN:s resolution. Märk väl att vapenvilan som röstades igenom är begränsad att gälla över Ramadan, den muslimska heliga fastemånaden, vilken varar i en vecka till. Inom 24 timmar efter resolutionens omröstning dödades närmare 100 palestinier i Gaza i israeliska bomb- och markanfall.
Trots allt detta har inga storskaliga sanktioner eller internationella vapenembargos påförts Israel, något som medför att dödandet fortsätter. Och allt detta sker inför öppen ridå. ICJ har ingen juridisk verkställande makt att ålägga världens länder att införa globala sanktioner mot Israel. Det är nu upp till varje enskilt land att vidta åtgärder mot detta vansinne, att öka pressen på Israel om en omedelbar och bestående vapenvila och att öppna gränserna för humanitär hjälp att släppas in i Gaza.
Åland, i egenskap av “Fredens öar”, bör vara föregångare i handlingskraftiga ageranden mot brott mot internationell lag och mänskliga rättigheter. Landskapsregeringen (LR) måste be den finska regeringen att stoppa den statliga vapenhandeln med Israel. LR måste be Finland införa sanktioner mot Israel och garantera att inga finska eller åländska investeringar gynnar den israeliska ockupationsmaktens pågående folkmord och brott mot mänskligheten. LR måste införa bojkott av alla israeliska varor och tjänster i sin egen verksamhet och uppmana alla åländska firmor och butiker att göra detsamma.
Vi som ålänningar och i minoritet borde verkligen förstå innebörden av upprätthållande av internationell lag och erkännande av självbestämmanderätt. Vi har kämpat, och kämpar fortfarande, för vårt självstyre och vår demilitarisering. Men till vilken nytta om vi inte kan markera mot det otänkbara som nu sker i Gaza och Palestina?
Fanny-Klaara Rundberg
Grete Sneltvedt
