I en insändare härförleden ställer Jonas Back frågor kring de högprioriterade beredskapsfrågorna.

Säkerhetspolitik består av flera element, bland annat ett starkt och kompetent försvar, diplomati med internationella avtal samt en effektiv civil beredskap. Den civila beredskapen är även prioriterat inom Nato där artikel 3 syftar till att stärka samhällets förmåga att motstå större störningar och kriser som hybridattacker, naturkatastrofer och sabotage av kritisk infrastruktur.

På Åland har staten och landskapsregering med dess myndigheter tillsammans med kommunerna ett stort ansvar när det gäller den civila beredskapen. Samarbete mellan landskapet och staten sker främst genom samrådsdelegationen för beredskapsärenden. Landskapsregeringen och lagtinget har årligen återkommande avstämningsmöten med gränsbevakningens och marinens högsta företrädare samt republikens president som samtidigt är Försvarsmaktens överbefälhavare.

Samarbetsgrupper mellan LR och Utrikesministeriet, Inrikesministeriet och Försvarsministeriet har etablerats för att stärka samarbetet ytterligare. Under detta år har CKP (Centralkriminalpolisen) och Skypo (Skyddspolisen) inbjudits till landskapet för informationsutbyte och diskussioner. Samarbetet med Försörjningsberedskapscentralen fungerar utmärkt och ett flertal viktiga projekt håller på att verkställas. Ett omfattande arbete pågår också kring att klargöra behörigheterna när det gäller beredskap mellan landskapet och staten i samband med revidering av beredskapslagen.

Min uppfattning är att vår grundberedskap är god. Samtidigt pågår ett omfattande arbete med att inventera, strukturera och stärka vår kristålighet. Två konkreta exempel är framtagandet av en för hela landskapet gemensam översiktsplan som anger de allmänna riktlinjerna för hur räddningsverksamheten i landskapet ska organiseras vilken ska vara klar under 2025 samt att en gemensam läges- och ledningscentral skapas för att koordinera de insatser som krävs för effektivt kunna hantera krissituationer. Lägescentralen kommer bland annat att inkludera brand och räddning, hälso- och sjukvård, socialvård samt ordning och säkerhet.

Skyddandet av den kritiska infrastrukturen stärks genom implementeringen av cybersäkerhetsdirektivet (NIS 2) och motståndskraftsdirektivet (CER). Dessa lagar förutsätter såväl kunskapshöjning som investeringar samt riskbedömningar för samhällsviktiga verksamheter.

I klimatförändringens spår väntas extremväder i form av stormar, översvämningar, torka och skogsbränder. En VA- åtgärdsplan är under beredning för vattenförsörjning, hantering av dagvatten och beredskapsåtgärder. El- och telekommunikationskablar grävs ned och klimatanpassade åtgärder planeras i revideringen av plan- och bygglagen. Ett flertal direkta övningar, kurser och fortbildningar planeras som stärker den civila beredskapen hos myndigheter och befolkningen, med start nu i december. Vi tar konkreta och viktiga steg framåt.

Katrin Sjögren (Lib)

Lantråd