Igen nu så ifrågasätts trafiken till Galtby och södra skärgårdens behov av goda förbindelser till fastlandet via Galtby. Det är förmodligen ett tjänstemannaförslag men lika illa ändå då det vad jag tills vidare vet gäller enbart ändringar på södra linjens turlista. Kunskapen om hur dagens Kökar fungerar verkar vara svag på avdelningen som ska sköta förbindelserna i skärgården.

I min värld så är den trafik vi nu har enligt vinterturlistan ett absolut minimum med fyra turer till Galtby i veckan, varav ingen av dessa turer gör att man kan fara över dagen för att göra ärenden.

Det är endast en tur tre gånger på vintern och två gånger på hösten på lördagar som man kan fara för att göra ärenden och då är det inte till exempel läkarbesök som kan göras.
Vad gäller vår trafik så kan vi inte göra något åt att Kökar ligger där det ligger. Likaså kan vi inte göra något åt att Brändö och Kumlinge ligger där de gör. Deras närmare läge mot fastlandet gör att där finns det uppenbarligen möjlighet till fyra färjturer per dag under lågsäsong Åva-Osnäs, och det har jag ingen anledning att ifrågasätta.
Norra linjens trafik gör att man kan fara tidig morgon från Hummelvik via Brändö till Osnäs och retur samma dag, lång dag men det är fullt möjligt i alla fall. Det brukar påpekas att sådan trafik ska ju de kommersiella bolagen serva med i dessa taxfree-tider.

Dessutom glömmer infrastrukturminister Camilla Gunell bort i Ålandstidningen den 26 november att så vitt jag vet så är det fyra färjor som servar Kumlinge och Brändö: Alfågeln, Ejdern, Ådan och Bogoy, samt Ostern Enklinge-Kumlinge, och Doppingen Jurmo-Åva och två vajerfärjor, en del av dessa är ju intern trafik i kommunerna. Därtill kommer en färja som trafikerar mellan Brändö Torsholma och Iniö ms Satava.

För Kökar och Sottunga så är det två färjor, för trafiken Långnäs-Överö- Sottunga-Kökar-Galtby, som även Föglö kan nyttja vid behov, och så har det fungerat sedan i början av 1970-talet då ms Tre Måsar anskaffades till Åland.

I dagens Kökar så har vi nu företag som får sina varor direkt från leverantörerna i fastlandet, och inte via fasta Åland.
Detta bör ju vara ett miljövänligt alternativ som man nu titt och tätt påpekar att man måste tänka på. Vi har också ett större antal familjer som har rötter i fastlandet och behov av bra trafik till och från Galtby.
Skulle trafiken till och från Galtby ytterligare skäras ned så är det stor risk att Kökarbornas nu positiva framtidsutsikter vänds i negativ riktning, med utflyttning och nedläggning av företag som en konsekvens.

Harry Holmström

Kökar