Förra veckan deltog en 27 personers delegation från olika delar av det åländska samhället, i en studieresa till Björneborg och Korsnäs kommun. Syftet med resan var att bekanta sig med de berörda kommunerna och hur de arbetar med vindkraften. Det har framförts att det fanns oklarheter under resan, varvid jag vill bredda bilden.
Den beräknade skatten har alltid ett spann. Beskattningsvärdet fastställs enligt lag och osäkerheten beror på hur parkerna byggs. Blir vindmöllorna 150, 200 eller 300 meter höga? Det påverkar beskattningsvärdet. Även skatteprocenten har en gaffel inom vilken kommuner kan debitera fastighetsskatt för dessa vindmöllor. Björneborg debiterade 2022 till exempel 1,1 procent medan Korsnäs har en tre gånger högre nivå på cirka 3 procent.
Båda dessa faktorer påverkar vilken skatt som slutligen debiteras per vindkraftverk i en kommun. Med andra ord ser jag ingen större oklarhet med detta, utan snarare blev det uppenbart att de potentiella skatteintäkterna från dessa projekt kan vara betydande.
Under resan fick vi på ett mycket transparent sätt ta del av kommunernas planering, medborgardialoger och olika former av miljöpåverkan. Självklart hade vi gärna sett konkreta arrendenivåer men alla inser att vissa frågor är affärshemligheter i dessa processer. Forststyrelsen informerade däremot om olika sätt att lägga upp arrendeavtalen samt exempel på kriterier hur de väljer ut aktörer. Det diskuterades även nedmontering av vindkraftverken och dess fundament.
Jag personligen ser få oklarheter, utifrån de frågor som faktiskt ställdes under de cirka nio timmar av möten som genomfördes under resan.
Anders Ekström (Lib)
