Självstyrelsegårdens renovering har gjort att parkeringsfrågor på senare tid vällt upp till ytan i media, vilket föranledde landskapsläkaren Kurt Lönnroths ställningstagande i måndagens Ålandstidning. Lönnroth föreslår att vi ska uppmuntra till cyklande genom att minska parkeringsytor för fordon och ombesörja möjligheten att arbetspendla genom att se till att det finns adekvata duschar och omklädningsrum på arbetsplatsen. På insändarspalten har även punktinsatser för lappande av skumpiga cykelvägar efterfrågats. Och det är sant – vi behöver skapa bättre förutsättningar och större incitament för cyklandet om vi ska uppnå våra uppsatta mål som en trivsam och hållbar stad.
Cyklande kanske uppfattas av många som något marginellt i den bredare samhällskontexten. Dock utgör en funktionell och välskött cykelvägsinfrastruktur en viktig del av den trygga, estetiska och harmoniska stad som presenteras i Mariehamns stads vision 2040. En ökad andel cyklister minskar buller och avgaser samt trängsel och slitage på vägarna och parkeringsplatserna samtidigt som minskad biltrafik ökar stadens attraktionskraft och trygghet. Dessutom är investeringar som premierar lättrafik en satsning i folkhälsa både nu och på sikt eftersom de stödjer en hälsosam livsstil, minskar miljöbelastningen och påskyndar den gröna omställningen.
I Mariehamns stads vision 2040 utgår man ifrån att ”biltrafiken är så marginell att fotgängare och cyklister kan röra sig tryggt, säkert och obehindrat”. Tillika framhåller stadens vision den gröna omställningen som ett centralt framtidsmål och attraktionskraftshöjare. Lyckligtvis verkar satsningen i lättrafik från stadens sida vara seriös: Sedan 2022 har staden vägletts av en ny cykelstrategi som berör cykelvägsinfrastruktur, säkerhet och trygghet samt drift och underhåll av cykelvägar. Dessutom har Dan Engblom på stadens markavdelning nyligen engagerat invånare i ett projekt där allmänheten tog bilder på beläggningar på bil- och cykelvägar i staden och skickade dessa in till markavdelningen som nu kartlägger läget och det föreliggande underhållsbehovet i syfte att skapa ett underlag för reparationsinsatser.
Det är förstås både glädjande och naturligt att landskapsläkaren och stadens invånare vill bidra till en hälsosam livsstil samt en hållbar och trevlig miljö. Vi är många som vill se en grönare, mer attraktiv, nytänkande, naturvänlig och människonära stad växa fram. Men vi behöver bli ännu fler. Eftersom man vet att levnadsvanor formas tidigt, kunde vi till exempel fundera på hur fler barn kan uppmuntras att cykla till skolan. Mycket hänger ju på oss föräldrar, och därför kan en kulturförändring kräva att vi tittar på våra egna vanor. Kanske landskapet och staden kan vara ett föredöme genom att förutom dusch- och omklädningsmöjligheter erbjuda sina flitigaste cyklister designerade cykelparkeringsplatser eller andra förmåner?
Aino Waller (HI)
Gruppledare i stadsfullmäktige, Mariehamn
