På ledarplats efterlyser Ålandstidningen den 24 juni politiska reaktioner på fastighetsmäklaren Tomas Lyyskis uppmaning om kortare handläggning av ansökningar om jordförvärvstillstånd. Låt mig understryka att det är en angelägen debatt Lyyski initierat.
Landskapsregeringen kan dock inte låta bli att höra den kommun där den berörda fastigheten ligger. Orsaken är att det tvingande hörandet är reglerat i den övergripande jordförvärvslag som antogs av både Ålands lagting och Finlands riksdag 1975. Något förenklat kan lagen sägas vara den grundförfattning som slår fast det åländska nationalitetsskyddet ifråga om ägande av mark på Åland. Lagen har reviderats endast en gång sedan dess. Förklaringen till det sistnämnda är enligt mig flera varav den främsta torde vara att ingen åländsk politiker med självbevarelsedrift i dag vill öppna den ”Pandoras ask” som en behandling i Finlands riksdag kan leda till.
Det finns dock ett sätt att komma Tomas Lyyski och hans kolleger till mötes och det är att alla 16 kommuner delegerar hanteringen av dylika ansökningar till sin kommundirektör. Givetvis bör mer känsliga ansökningar lyftas till politisk nivå men i mer än 90 procent av alla ansökningar kan kommunens utlåtande ges smidigt och med kortast möjliga tid i anspråk. Flera kommuner tillämpar redan ett sådant förenklat förfarande.
Avslutningsvis vill jag understryka att vi sedan 2020 arbetat med att modernisera nationalitetsskyddet i sin helhet. Till följd av en i vissa fall något dubiös lagkontroll är processen tyvärr försenad. När väl de nya lagarna är på plats finns det all orsak att inleda en parlamentarisk diskussion om den framtida jordbesittningen. Vi bör dock alla komma ihåg att varje förändring i så fall är oåterkallelig till följd av EU-medlemskapet.
Harry Jansson (C)
Politiskt ansvarig för nationalitetsskyddet 2019-2023
