I måndagens ledare i Ålandstidningen framför Sandra Widing två åsikter som vi från Ålands Framtid vill bemöta gällande landskapsregeringens förslag att sänka studiepenningen.

Sandra Widing menar att studiestödet inte är lika avgörande som kritikerna hävdar. Vi anser däremot att ungas ekonomiska förutsättningar påverkar deras stressnivå och prestationskrav avsevärt. Många ungdomar känner sig tvungna att arbeta vid sidan av skolan, trots hög arbetsbelastning, för att ha råd med nödvändiga kostnader som kläder, bensin och att kunna delta i sociala sammanhang. Sandra Widing beskriver bensin som en ”bonus”, men för oss på landsbygden är bensin ingen lyx – det är en nödvändighet, särskilt då tillgången till kollektivtrafik är begränsad.

Att ekonomin påverkar ungdomars välmående styrks av Rädda Barnens undersökning från 2022 samt Finlands undersökning om social trygghet från samma år. Forskning visar tydligt att faktorer som dålig kost, sömnbrist, höga prestationskrav och ekonomisk osäkerhet bidrar till stress och psykisk ohälsa bland unga. Vi efterlyser därför en konsekvensanalys för de minderåriga som påverkas av en sänkning av studiepenningen och lyfter frågan om varför barnbidraget avslutas vid 17 års ålder när studiepenningen halveras.

Skolan är avgiftsfri även för de yngre, men 17-åringar har betydligt högre utgifter än barn i 7-årsåldern. Åland har behörighet att självständigt lagstifta inom detta område och behöver inte följa Finlands exempel med att sänka studiepenningen och slopa sjukvårdsavdraget.

Peggy Eriksson (ÅF)

Linda Jansson (ÅF)