Vi lever i en tid där vår miljö, vår biologiska mångfald och klimatet hotas. Vi behöver en grön och blå omställning och i det syftet tas strategiska dokument som stadens Grönplan samt Vision 2040 fram. Mariehamns stad har redan på många sätt arbetat föredömligt när det gäller vattenfrågor och biologisk mångfald, de är också bra på att försöka engagera och involvera stadens invånare. Men när det gäller diskussioner i stadsmiljönämnden om Lilla Holmens utveckling och en planerad tillgänglighetsanpassad strandpromenad så anser stadens tjänstemän att betong är ett bättre val än till exempel ett miljöträ, som också har en livslängd på 50 år. Det finns i dag en mängd olika hållbara miljöprodukter att välja mellan, med olika livslängd och olika kostnader. När stadens tjänstemän försvarar betong så är det av rent ekonomiska skäl, det är tydligen billigare att inte vara hållbar. Det framgår inte på vilken träprodukt tjänstemännen har genomfört sina beräkningar och jämförelser. Men borde det spela någon roll, borde man inte alltid välja det mest hållbara?
I flera kommuner i Sverige väljer man annorlunda, man väljer att bygga strandbryggor, broar och vandringsleder av miljöträ, för att det är socialt och miljömässigt mer långsiktigt hållbart, samt mer estetiskt. Flera goda exempel finns som till exempel Kyrkvikens tillgänglighetsanpassade badbrygga i Nacka, strand- och badbryggor i Trelleborg samt tillgänglighetsanpassade gångstråk i naturreservat. Även kommuner i Finland strävar mot dessa hållbara mål. I Åbo jämför man byggande i trä med ett hus som byggs i betong och de menar att koldioxidavtrycket uppskattningsvis är 40 procent lägre vid byggande i trä, samtidigt som priset blir cirka 0-20 procent högre om betong används.
Cementtillverkning och betongproduktion står för mer utsläpp än hela flygindustrin – cirka 8 procent. Produktion av ett ton cement kan ge utsläpp av kring 700-800 kilo koldioxid. Att man använder fossila bränslen för att hetta upp kalkstenen bidrar också. Två tredjedelar av utsläppen kommer från den brända kalken och resten från de fossila bränslena.
I Stadens vision 2040, förespråkas kraftigt minskad klimatpåverkan, liksom hållbara material, nya tekniker samt att bygga i trä. Enligt visionen ska hållbarhet vara en röd tråd med en infrastruktur utan klimatpåverkan.
Det krävs en grön och blå omställning och det behövs mod för att ställa om för att skapa långsiktigt hållbara och estetiska stadsmiljöer.
Spelar orden i Stadens Vision 2040 någon roll, eller är det bara vackra ord utan tyngd?
Susanne Vävare (S)
Jessica Sundberg (S)
